En tokbra konsert !

Schumanns musik tillhör enligt min mening musiklitteraturens mest personliga musik, där inte minst hans kammarmusik intar en särställning. Som symfoniker är han omdiskuterad en jag tillhör de som bestämt hävdar att även symfonierna är mästerverk bara man förstår deras speciella idiom.

Om symfonierna är omdiskuterade så är hans violinkonsert ännu mer ifrågasatt. Musiken tillkom under Schumanns sista år i livet som präglades av stor psykisk ohälsa och måhända är det det som spelat in när kritiker från alla läger haft synpunkter på musiken. Visst kan jag utan vidare erkänna att det finns visst fog för kritiken om man ställer den i relation till andra stora konserter som Mendelsohns, Barhms eller Beethovens. Men Schumanns violinkonsert ska inte jämföras med dessa. Schumanns violinkonsert står på egna ben och svävar fritt i ett alldeles eget universum. Den har all den orginalitet som utmärker stor musik men framförallt är den så självutlämnande personlig som bara Schumann i sina bästa stunder kan vara. Konsertens andra sats är ett smärre underverk.

Om ni haft fördomar om denna musik släng de överbord och låt er förföras av Tetzlaffs inspelning på Ondine tillsammans med Frankfurts Radioorkester och Paavo Järvi. Spelas med fördel på hög volym.

©2009  Sundkvist Awards
|
|